Ejforsen kraftverk
Historik
Det kan ha varit runt 1914 och Sörsjöborna hade för länge sedan lärt sig att virket i markerna runt byn av många ansågs hålla högsta klass. Man kan anta att det var därför man beslutade att uppföra ett vattendrivet sågverk vid Ejforsen . Bland eldsjälarna fanns ”Långtjänn-Per”, Ivar D Mattsson och Per Olander. Trädens Rolls-Royce växte på Horrmundsåsens norra och nordöstra sida och härifrån flottades hustimmer bland annat ner till kräsna Limabönder som inte nöjde sig med något annat än det absolut bästa.
Troligtvis är detta embryot och affärsidén till att Ejforsens kraftstation byggdes. Planerna på ett sågverk vid Ejforsen övergavs snabbt när en disponent, från Dala-Kraft, samma år berättade för Sörsjöborna om hur ett elkraftverk vid Ejforsen skulle kunna försörja byn med nymodigheten ”elektrisk ström”. Ett sågverk blev det inte men väl ett kraftverk - ett av norra Dalarnas första byakraftverk.
Envist och svärande över mygg och knott grävde man för hand inlopps- och utloppskanaler och en kraftverksdamm parallellt med älven. År 1917 var kraftverket klart.
Stolta över sitt verk kunde man nu se hur elektriskt ljus tändes i byns gårdar och hur osande fotogenlampor kunde bäras ut för gott. Föga anande man att bygget av kraftstation genererat något mer och viktigare: Självtillit och framtidstro. Med kraftverket kom industrialismen till byn och Ejforsen blev grundbulten som inledde en snabb utveckling av byn. På ett par årtionden utvecklades Sörsjön från en fattig utmarksby till ett litet välmående samhälle med egen skola, egen post och järnvägstation, bensinstation, affärer, åkeri och bageri.
Skolan, posten och järnvägsstationen försvann under 1960-och 1970-talen som följd av rationaliseringsbeslut tagna tiotals mil från byn. Självtilliten och framtidstron falnade. Byns arbetsföra befolkning tvingades söka sig till samhällen med bättre samhällsservice och efterfrågan av arbetskraft. Kvar blev pensionärerna. Även kraftverket blev ”pensionär”, detta efter ett allvarligt maskinhaveri 1979. Installation av nytt maskineri var på grund av låga elpriser inte lönsam. Efter drygt 60-år stoppades elproduktionen vid Ejforsen. Vattnet fortsatte att rinna genom anläggningen, nu till ingen nytta.
Under 1990-talet steg elpriserna och elproduktion i tidigare omfattning är nu åter lönsam. Transtrands Besparingsskog söker sedan 2004 tillstånd att få installera nytt maskineri i den nu snart 100-åriga kraftverket för att kunna återstarta detta.
Dagens bybor ser kraftverket som ett kulturarv. Med Besparingsskogens ansökan väcktes förhoppningen att åter få se detta i drift.Förhoppningendämpades dock snabbt. Flera statliga myndigheter med miljöansvar.livligt påhejade av lokala naturskyddsvänner och älvräddare söker energiskt att hindra en återstart av kraftverket.
Syfte med och utformning av ett återstartat kraftverk
Syfte
Syftet är bland annat att bidra till de krav som finns både från EU och svenska regeringen att utöka produktionen av förnybar och ren energi i Sverige. Genom tillkomsten av Ejforsens kraftverk sparas årligen motsvarande 1,9 GWh energiproduktion i kol- och oljeeldade kraftverk i Tyskland och Danmark vilket minskar koloxidutsläppet med 1500 ton årligen. Anläggningen kommer också att bespara den svenska naturen från årliga nedsläpp som medför försurning. Detta faktum borde myndigheterna ta till sig och dessutom fråga sig vilka det i det här fallet är som värnar om miljön.
Skissen nedan visar topografin över kraftverksområdet.
Följande delar som finns sedan 1917 behålls oförändrade men kräver begränsad restaurering:
Utöver skissens innehåll kan följande visas på bild för att bättre illustrera de geografiska förhållandena:
Kanalutloppsmynning | Kanalutloppet vid mynningen | |
Det geografiska avståndet mellan Fuluälven och Ejforsen Mellan kraftstationens innerkant (mot Fuluälven) och Fuluälvens ytterkant (mot Ejforsen) skiljer ca 55 meter. |
||
Turbin
Kraftstationen utrustas med en dubbelreglerad turbin med löphjul av Kaplantyp och tillhörande generator. Turbinens slukförmåga är 5,0 m³/s.
Vattenhantering och driftförhållanden
Eftersom vattenföringen i Fuluälven är oreglerad kommer kraftverket att drivas som ett strömkraftverk, dvs. kraftverket kommer att drivas med den vattenföring som momentant rinner in i tilloppskanalen. Dock kommer alltid en tappning på minst 400 l/s att släppas fram i forsen genom öppningen i grunddammen.
Effekt och energiproduktion
Anläggningen beräknas få en normalårsproduktion på 1, 9 miljoner kWh fördelad med 0,75 miljoner kWh på månaderna november mars och 1,15 miljoner kWh på övrig del av året.